Jag har länge undrat vad jag ska göra denna helg då mina föräldrar planerat någon form av överraskning. Jag har försökt luska runt men det är ingen som har varit villig att berätta. Emmpe har till exempel sagt lömska saker som "neeej alltså GUD det är INTE likt dem 8-)" och varit ovanligt benägen att få tag på min mamma de senaste dagarna.
Igår var det alltså dags. Jag blev inskyfflad i bilen och vi började sakta men (o)säkert röra oss mot metropolen Lidköping. Tankarna var många. Jag tänkte att i Lidköping kan man göra två saker; hälsa på farmor och farfar eller gå på bio. Och eftersom farmor och farfar snart skulle till kanarieöarna tänkte jag att det blir nog bio. Döm om min förvåning när vi gick in på mammas jobb. Och möttes av Johan Glans. Som de hade hyrt bara för min skull. Typ. Eller ja, det var vi och ungefär 500 personer till som samlades i gymnasieskolans aula, men ändå. Jag intalade mig att han var där för min skull. Och så mycket som jag skrattade under den timmen har jag inte skrattat sammanlagt under de tre senaste månaderna.
Där trodde jag att överraskningen var slut, men icke. Vi började åka konstiga vägar tillbaka till mamma och pappa och plockade upp diverse folk på vägen och det visar sig att ett helt födelsedagskalas väntade när vi kom tillbaka. Vi blev välkomnade med ett ypperligt utfört dragspelsframträdande med tillhörande sång. Det var alltså här Emmpe kom in i bilden. Inte för att hon kan spela dragspel, men hon var där och hade tillsammans med grannarna dukat fram fin födelsedagsmiddag.
I morse blev jag väckt av de ljuva tonerna till "Lille katt" utförd i en mängd olika tonarter tack vare min fars flerstämmighet. Frukost på sängen serverades och paket öppnades.
Och så lite snö på det. Klart slut. P.S. Josefin fyller år idag också. Grattis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar