Hey kids, here is a message from your uncle Bill

Don't buy drugs. Become a popstar and they give them to you for free! (Citat från världens bästa film, Love Actually) Eller börja jobba på Base i Auckland, det verkar ingå i lönen.

Just nu sitter jag på det hostelet med den sämsta personalen någonsin. I morse tog batteriet till vår dörr slut (det är nyckelkort) när vi var på UTSIDAN av rummet med alla våra kläder på INSIDAN. Alexander hade bara shorts och handuk eftersom han precis hade varit och morgontvättat sig. Så går man till receptionen och säger att vi inte kan komma in. Vad får man för svar? "Ööeehh.... (extremt långsam reaktionsförmåga) have you tried to put it in the right way, man?" Öh ja? Alla sätt som går. "YEah but.... I mean the right way?". Det konstateras efter en långsam argumentation att batteriet är slut. Då får jag kommentaren "I hope u have travel insurance because u just lost ur stuff duuuuude". No I didn't, fixa skiten. "Hehehhe I hope u have travel insurance maaaaan... " "We don't have a screwdriver, man... I think I need to buy one, dude.. I don't know how to change the lock, bro... " NEJ MEN RING DIN CHEF DÅ DIN PÅRÖKTA LILLA APA.

Tillslut kom vi in och jag kunde hämta mitt USB för att skriva ut biljetten hem som jag ska använda imorgon. "The printer is broken, duuuude". Sluta knarka på arbetstid och fixa det då! Det var en bra start på den sista dagen i detta land för vår del.

Nu tänker jag lägga upp bilder på något trevligare; när vi badade i hot pools på Coromandel. Det går en vulkanisk flod under stranden så om man gräver en grop på rätt ställe kommer det kokande vatten upp ur sanden. Detta blandat med lite havsvatten utgör en alldeles ypperlig spapool. Kom precis på att jag inte har några bilder från själva badandet, men en när vi gräver får duga! Och så en bild på en fin strand vi chillade på härom dagen. NZ kan iallafall fortfarande leverera lite solväder.

Gott och blandat från den senaste veckan

The Band

Vandring i ett filmlandskap

I förrgår gjorde vi en av de absoluta höjdpunkterna på resan; vi vandrade Tongariro Crossing, aka Mt Doom. Detta är en vandring som går genom nationalparken där de spelade in slutscenen i Sagan om konungens återkomst, "I can not carry the ring, but I can carry you" ni vet.

Först började vi med att gå genom ett slags månlandskap i ungefär en timme, a walk in the park på platt mark. Men sen. Då kom the staircase from hell. Det var trappor trappor och åter trappor. Inte neråt då som ni kanske förstår. Utan uppåt. Jag tog det lugnt och stannade ganska ofta för är det något jag lärt mig under de vandrande månaderna på Nya Zeeland så är det att blir man för trött så är det ohyggligt tråkigt att vandra.

Alexander och Martin tog en liten avstickare från vägen och bestämde sig för att bestiga självaste Mt Doom, eller Mt Ngauruhoe som det egentligen heter. Det var en vandring spikrakt uppåt på rullgrus som jag undvek med nöje. Jag satt istället och väntade på dem i tre timmar och åt lite matsäck och tog lite trevliga bilder.

Det var så otroligt häftigt landskap, det skiftade mellan månlandskap, öken, kratrar, små sjöar... Ja allt möjligt. Vi hade perfekt väder, inte ett moln på himlen och helt vindstilla. Trots det var det riktigt kallt; när jag väntade på grabbarna grus var det frost på marken. Nu: lite bilder.

Mt Doom

På kanten av red crater

Emerald Lakes

En bra start på dagen

I morse blev vi väckta av en aggressiv dam i övre medelåldern som svängde in på parkeringen, skuttade ur sin bil, sprang fram till våran, bankade allt hon kunde tre gånger i plåten och skrek ILLEGALLY PARKED!!!! och sprang sitt allra snabbaste tillbaka till tryggheten i sin egen bil och gasade iväg.

Då var klockan sju och vår kära dam var antagligen påväg till jobbet och kände att hon behövde vara lite wild and crazy och få in lite vardagsspänning i sin annars så gråa dag.

Filmtips

Just det, vi såg Titanic i 3D i Auckland förresten. Filmen som alla har sett 1000 gånger. Mycket bra, helt klart värt att se om den på bio så gör det om ni får chansen. Alexander hade inte sett den förut, och han var positivt överraskad.

Last days

Nu är det inte långt kvar tills jag sätter mig på planet och åker hem mot Svea Rike. Endast 9 dagar har jag kvar i detta land och dessa dagar ska vi se till att leva till fullo. Om vädret tillåter blir det imorgon Tongariro Crossing, en vandringsled på 8 timmar som går genom ett aktivt vulkanlandskap där man bland annat kan skåda Sagan om ringen-vulkanen Mt Doom. Efter det blir det antagligen en vilodag av sällan skådat skådat slag och senare bär det av norrut mot Coromandel. Sen ere slut!

De senaste dagarna har vi kört omkring i vår extremt fula hyrbil tillika sovplats. Vi har spenderat en dag i äggmökarnas stad Rotorua, en plats på Nya Zeeland där det finns massor av vulkanisk aktivitet. Det bubblar och ryker ur hela staden, det finns geysrar och kokande lera, varma floder och massa annat spännande. Vi åkte och tittade på en lerpöl som bubblade av gas och även ett thermal wonderland där det pyste gas ur alla tänkbara hörn och kanter. Vi spenderade även ett par timmar med att bada i en 40-gradig flod, som även den luktade fis. Men man kan inte få allt här i livet, jag menar en varm flod mitt ute i skogen, hur coolt? Fett coolt.

Kosten består till mestadels av nudlar med lite olika variationer. Bara nudlar, nudlar med ägg, nudlar med macka, nudlar med kött, nudelsoppa, nudlar till frukost, nudlar till kvällsmat, nudlar till lunch. Det är tur att de har så goda nudlar i den här delen av världen! Det kommer jag sakna minsann.

Den här bilden får mycket uppskattning på vägarna. Den sover vi tre personer i.

Leap of faith

När vi var uppe och åkte Luge passade vi på att ta lite hoppbilder med den fina utflykten. Alexander försökte sig på den ädla konsten att ta kort med två kameror samtidigt. Det gick sådär. Sen skulle han ta en bild på Martin själv och då tänkte jag crasha bilden och gallopperade likt en frustande hingst i månskenet in bakom Martin och kastade mig framåt som en längdhoppare av rang. Resultatet? När jag landade halkade jag på leran och landade med en smäll på ena höften och lerade ner hela byxorna. Rullade en liten bit. Jag kom inte med i bild, endast lite hår i ena hörnet. Den bilden lägger jag inte upp. För samtligas skull.

Försök till hoppbild tagen med två kameror samtidigt. Failure!

Försök till hoppbild tagen med en kamera. Success!

Just nu sitter vi på flygplatsen och väntar på att få gå igenom säkerhetskontrollen. De har gratis internet här, det gillar vi. Det borde de ha på alla flygplatser, för då slipper man prata med varandra medan man väntar, och vi kan likea varandras statusar på Facebook istället. Snart är vi i Auckland. "Gilla".

Kvällsfunderingar

Nu sitter jag på hostelet medan Alexander och Martin fick ett stort behov av att införskaffa diverse förnödenheter (läs ätbara objekt med hög sockerhalt) och ska snart packa ihop min väska med all dess innehåll som för tillfället ligger utspritt över hela golvet.

Jag har även haft funderingar på att duscha idag, men jag tror jag skippar det. Jag har ju ändå badat hela dagen...

Men först: att äta en mars.

Canyoning

Sista dagen i Queenstown måste man ju göra med en bang och det var precis vad jag och Martin gjorde. Vi åkte iväg klockan 9.20 på morgonen och åkte till Routeburn för att klättra, hoppa, slidea och absaila oss nerför en canyon fylld med 4-gradigt vatten. Första gången man doppade huvudet tappade man nästan andan... Andra och tredje gången också för den delen..Vi spenderade 3,5 timmar i en helt fantastiskt vacker canyon (vad det heter på svenska får någon ambitiös människa googla) och jag skulle göra om det any day, trots det kalla vattnet.

På hjälmarna vi fick stog det olika namn för att det skulle vara lättare att hålla koll på oss. På Martin stog det Bunny och på mig Shrek (vilket passade ganska bra eftersom det var precis så man kände sig i de sexiga utstyrslarna vi hade på oss).

Adventure Light

Efter ett par dagar i Queenstown kan jag lätt konstatera att det är NZ bästa stad, hit ska  man åka om man har mycket pengar. Det finns hur mycket aktiviteter som helst; hästridning över floder, quadbikes, bungy jump, lord of the rings-turer, fallskärmshoppning, rafting, riverboarding.... Under dagen har vi provat på två av aktiviteterna och imorgon ska vi prova på ytterligare en. Vad det blir får ni veta efter. Sedan blir det mest att chilla tills planet lyfter hem den 29e för min del.

Aktivitet nr 1: Luge
För att komma upp på berget där Luge-slädarna, en slags GoKart utan motor som man kör nerför en bana på ett berg, fick vi åka upp i en gondola med mysig utsikt. Efter det var det dags för stolsliftar tills vi kom ända upp. Väl där hade vi 6 åk och började med en scenic ride nerför för att träna. Efter det var det blodigt allvar - det raceades som aldrig förr. Självklart vann jag 2 gånger och Alexander och Martin vann varsin gång. Men som sagt; vem som är mästaren är skrivet i sten. Eller på foto.

Aktivitet nr 2: Äta världens godaste hamburgare  - The Fergburger
Detta var något som gjordes med glädje då vi var hungriga efter dagens äventyr. För mig och Martin blev det en Southern Swine och för Alexander en Big Al. Alla tre mycket till behag. Googlar du best burger in the world får du upp Fergburger. Det var synd och skam att inte äta upp hela men på grund av den fantastiskt fantastiska storleken på burgaren var det bara omöjligt. May it rest in peace.

Och ja... Den var nästan lika stor som mitt ansikte!

Queenie beenie

Igårkväll anlände vi till Queenstown, the adventure capital of the world, efter en nio timmar lång bussresa. Första äventyrsaktiviteten för Martin är avklarad efter att han idag hoppat ner från ett plan och anslutit sig till klubben. På hoppfältet hände det mycket; bland annat hoppade en kille sitt 100e hopp vilket innebär att man hoppar i underkläderna. Det var även ett frieri och hon sa JA som tur var. Awkward moment annars. Jag och Alexander agerade kameramän nere på marken. 

Imorgon blir det Luge, som små gokarts fast utan motor som man kör på en bana nerför ett berg. Ska bli sjukt kul! Tänkte även spana in stadens isbar ikväll. 

På hostelet vi bor på får man gratis soppa varje kväll, samt att det finns en spa-pool. Vissterligen är den oftast upptagen men det är bara att ihärdigt vänta ut. Alla måste kissa så småningom... Och nu, lite bilder.

Stannade för lunch vid lake Tekapo på vägen ner, en väldigt isblå sjö! 

Såhär vackert är det i Queenstown!

Första jordbävningen

Sitter på biblioteket i Christchurch när det börjar skaka lite i golvet, väggarna och bokhyllorna. Snabb tanke: vi kommer dö. Alla andra: surfar vidare. Vi dog inte.

Efter regn kommer solsken

Idag regnar det. Igår var det sol. Hoppas att det inte håller i sig nu när Martin kommer, då vill vi ju att Nya Zeeland ska visa sig på sin bästa sida!

Vi har spenderat större tiden av dagarna här i Christchurch med att söka jobb, utbildningar och boende. Vi kom på att det första blev lite för dyrt om nu Alexander inte skulle få något jobb så vi fick napp på en stuga som vi tackade ja till istället. Billigare och närmre min praktik. Mycket vuxet beslut.

Utom det har vi hunnit gå på museum, sola i höstsolen, äta lunch i en fin park och gå. Gå gå och gå. Idag ska vi gå runt och utforska den botaniska trädgården som vi åt lunch i igår. Vi gick bara till början av den då, och det visade sig ju vara lite dumt eftersom det är trevligare att gå runt i sol än i regn. Men nu jävlar ska vi utforska den om det så är det sista vi gör. Tur iallafall att jag har packat en regnjacka. Som visserligen läcker. Men ändå. Under tiden, lite bilder. Som vanligt.

Christchurch

Efter nästan två dagar här i Christchurch är vi i princip klara. Synd bara att vi har två dagar kvar. De ska vi spendera med att gå på gratismuseum och äta medhavda smörgåsar i Botanic Garden.

När man går i Christchurch blir man deprimerad. Det är sönderfallna hus, avspärrningar och trasiga vägar överallt. Hela centrum blev förstört i jodbävningen och man får gå runt hela staden för att ta sig från ena änden till den andra. En sak som är säker är att vi kommer bli vältränade efter de här dagarna iallafall.

Lite (läs mycket) ångest har vi över hur vi ska göra i sommar. Vi vet inte vad vi kommer ha råd med gällande boende så vi har en jävla massa tänkande att göra de närmaste dagarna. Åh blä jag kan tänka mig att vara rik. Skulle vara trevligt. Under tiden: lite bilder.

Liten Tove, stor maskin.

Glad Påsk

Idag är det påskafton och det firar vi med de sista proteinerna på tre veckor. Vi har lite påskgrillning de sista roomiesarna som är kvar och ska avsluta dagen med den sista myskvällen i Nikau Apartments. Sedan blir det nudeldiet. Väldigt effektiv om en plånbok vill gå upp i vikt.

Just nu är jag inne och väntar på att vitlöksbrödet ska gosa till sig i ugnen medan de andra är ute och vaktar köttet på grillen. Vi har till och med fått tag på en engångsgrill, trots att de är väldigt unika i detta land.

Jag när jag träffade min kompis Nisse för ett par veckor sedan.

Burned

Nu har vi i vår klass haft vår sista lektion någonsin med varandra. Det känns otroligt sorgligt och jag kommer sakna precis alla jättemycket. Vi avslutade det hela med att åka ut i fantastiska Abel Tasman National Park och käkade en härlig lunch i solen, spelade ett avslutande brännbollsspel på stranden och lärde lärarna det klassiska svenska spelet. Vi gav dem svenska chokladbollar och av dem fick vi varsin greenstone. Det var en helt perfekt sista dag på två perfekta år! Nu återstår bara att säga hejdå till alla klasskamrater och det började redan igårkväll. En och annan tår har redan fällts och fler väntar (med tanke på att jag är den blödigaste människan jag någonsin träffat). 

Just ja. Såklart att vårt lag vann brännbollen.

Älskade Nelson

Jag har under tiden här på Nya Zeeland nästan bara lagt upp bilder från våra utflykter, roadtrips och äventyr och det känns inte riktigt rättvist. Staden vi bor i, Nelson, förtjänar därför ett eget inlägg. Det är en mysig liten stad som är hem till alla möjliga lustiga religionsuppfattningar, bland annat the holy rollers. De går ut efter varje Gudstjänst och rullar sig i gräset för att hitta Jesus. Man får ju hoppas att de inte har finkostymen på sig.

Jag tog helt enkelt en promenad genom vår stad med Anna och Alexander och tog lite bilder. Okej jag köpte lite saker också, jag kan inte gå på stan utan att köpa. Men mest tog jag kort!